Otrevliga kryp du skall skydda hunden från

Varje vår vaknar många små djur som inte är så trevliga att stifta bekantskap med. Huggormar är ett sådant. Och fästingar.

Varma vårar och höstar innebär att fästingarna kan vara aktiva längre tid och därmed öka sin chans att hitta ett värddjur.

Fästingarna behöver hög luftfuktighet för att kunna vara aktiva. Därför avtar aktiviteten under en varm och torr sommar. Fästingarna behöver också en temperatur över cirka 5 plusgrader för att vara aktiva men kan överleva åtskilliga minusgrader.

En fästinghona lägger mellan 2000 och 3000 ägg en gång och dör sedan.

En fästinghona blir mellan två och sex år - oftast tre år. Åldern beror på hur lång tid den får vänta på sina tre blodmål. En vuxen hona äter tre gånger i livet medan en hanne äter två.

Spindeldjur – inga insekter
Fästingar tillhör spindeldjuren. De är inga insekter. I Sverige finns det minst tio olika arter. De flesta tillhör den "vanliga fästingen" (Ixodes ricinus).

På Öland, Gotland och i Blekinge finns den "röda fästingen" (Haema physalis punctata). Den ser lite annorlunda ut och kan ibland angripa människor eller hundar.

En tredje art som också kan angripa människor - men i synnerhet hundar - kallas på svenska för "kennelfästing" eller "brun hundfästing" (Rhipicephalus sanguineus).

Det är en ursprungligen afrikansk art som spritt sig med hundar till Medelhavsländerna och andra delar av jorden med varmt klimat.

Den kan finnas inomhus i Sverige där den trivs utmärkt och kan fortplanta sig.


Ägg, larv, nymf, vuxen - alla suger blod
Fästingens livscykel innefattar fyra stadier: ägg, larv, nymf och vuxen.

Larven behöver ett blodmål för att utvecklas till nymf, nymfen behöver ett blodmål för att utvecklas till vuxen, och den vuxna honan behöver ett blodmål för att kunna lägga ägg.

Däremot är det inte säkert att den vuxna hannen intar något blodmål.

Blodet tas från däggdjur eller fåglar. Medelstora och stora däggdjur - gärna harar och rådjur - är mycket viktiga för fästinghonornas reproduktion.

Larven kryper upp cirka 10 cm på ett grässtrå eller dylikt och inväntar där sitt offer - helst någon smågnagare. Den upptäcker att ett djur närmar sig genom vibration, värme och utandningsluft från djuret.

Efter en stunds sökande i värddjurets päls hittar den en plats och sågar sig igenom ytterhuden. Sedan sprutar den in en vätska som innehåller antikoagulations- och bedövningsmedel, borrar in en mundel med bakåtriktade hullingar och utsöndrar också ett lim.

Sedan börjar den suga blod. Efter ett par dagar är den mätt och faller till marken.

Efter en tid ömsar den skinn och förvandlas till nymf. Nymfen och den vuxna fästingen beter sig på samma sätt som larven med den skillnaden att de söker sig längre upp i vegetationen, den vuxna fästingen omkring en meter.

Nymfer är mycket vanligare än vuxna fästingar därför är risken större att bli infekterad av en nymf än av en vuxen.


Smittor och sjukdomar
Hunden påverkas oftast inte speciellt av bettet från en enstaka fästing.

En lokal rodnad eller svullnad i huden kan uppstå liksom inflammation, t ex när fästingens huvud blivit kvar vid ett misslyckat försök att manuellt ta bort den.

Extremt känsliga djur kan reagera allergiskt på fästingens saliv.

Det finns framförallt två allvarliga sjukdomar som hundar riskerar smittas av vid fästingbett - Borelia och Ehrlichios (numera vanligen kallad Anaplasmos). Båda kan överföras till människa.

Borelia-bakterier är förmodligen ständiga följeslagare till fästingarna.

De båda bakterierna sprids via fästingens saliv in i blodomloppet. Där angrips i första hand neutrofiler (granulocyter) vilket är en variant av vit blodkropp.

Borelia
Borelia, även kallad "Lyme disease", orsakas av spiralformade bakterier, s k spiroketer.

Undersökningar har visat att mellan 5 och 20 procent av nymferna är infekterade med Borelia och mellan 15 och 40 procent av de vuxna fästingarna.

Risken att bli drabbad av en Borelia-infektion har i södra Sverige beräknats till 1 per 150 fästingbett.

Symtomen är ofta diffusa som feber, trötthet, nedsatt aptit, apati, hälta, smärta i leder, förstorade lymfknutor.

Borelia kan oftast behandlas med antibiotika.


Ehrlichios/Anaplasmos
Ehrlichios är en infektiös blodsjukdom orsakad av en bakterie som lever och förökar sig i vita blodkroppar. Ehrlichios drabbar flera djurslag i Sverige, däribland hund.

Bakterien kallades tidigare för Ehrlichia, därav namnet på sjukdomen. Nu har forskare döpt om den till Anaplasma phagocytophilum och i medicinska kretsar kallas sjukdomen nu för Anaplasmos eller ännu hellre Granulocytär anaplasmos.

Exakt hur Anaplasma orsakar de symtom den ger upphov till är inte känt i detalj.

Akut uppträder ofta en feberfas med trötthet, nedsatt aptit och lokal eller generell stelhet/smärta i kroppen. Detta kan övergå i en kronisk fas med diffusa symtom på trötthet och nedsatt allmäntillstånd.

Även hälta, mag- och tarmstörningar, ledsmärtor, stelhet, eller vinglighet kan förekomma. I svårare fall kan man se bleka slemhinnor eller till och med blödningar i slemhinnorna som en följd av brist på olika typer av blodkroppar.

Hundar som drabbas av Ehrlichios/Anaplasmos får ofta brist på röda blodkroppar (blodbrist eller anemi) och brist på blodplättar (trombocyter, bristen kallas för trombocytopeni).

Antibiotika av typen doxycyklin är det som hjälper bäst.

Ehrlichios/Anaplasmos går nästan alltid lätt att bota i den akuta fasen, när sjukdomen är "färsk". I kroniska fall är prognosen mer garderad och sjukdomen kan blossa upp om och om igen.

Led- och muskelinflammationer med åtföljande stelhet är de vanligaste symtomen vid kronisk ehrlichios, men det finns en räcka av mer eller mindre diffusa symtom. Dit hör även symptom från hjärna och hjärnhinnor, lungor, hjärta och cirkulation, blodbildande organ, ögon mm.

Behandling med doxycyklin, tetracyklin eller kloramfenikol i tillräcklig dos och under tillräckligt lång tid vid varje nytt utbrott kan hjälpa.

 

 

 

 Fasting.jpg

 

 

Medel mot fästingar

Det finns många olika huskurer och på apoteket finns både receptfria och receptbelagda medel mot fästingar.

Ett allmänt råd är att minska antalet bett genom att borsta och inspektera hunden efter varje promenad. Kolla särskilt vid områdena bakom öronen och halsen.

Plocka bort alla fästingar som satt sig med en fästingplockare som kan köpas på apotek, zoo eller hos veterinären.

Tar man bort fästingen tidigt på ett skonsamt sätt är risken för virus/bakterieöverföring mindre.

Fästingen sitter oftast djupt fastbiten och det är inte ovanligt att man får mundelar kvar i huden som kan orsaka infektion.

Vi tycker absolut du ska behandla hunden med något preparat som ger ett bra skydd mot fästingar.

Halsbandet Scalibor
Vi har de senaste åren använt Scalibor. Det är ett halsband som avger ett medel som har både fästingrepellerande och fästingdödande effekt.
Den aktiva ingrediensen i halsbandet utsöndras successivt och ger ett långvarigt skydd - effekten håller i sig i ca 6 månader.

Du köper det på apoteket och under en säsong är detta det billigaste medlet.


Vi rekommenderar Scalibor
Vi har använt både Exspot och framförallt Frontline i flera år. Frontline är effektivt men effekten håller inte särskilt länge.
Dessutom - och det är allvarligare - kunde vi märka bieffekter på vår schapendoes i form av epileptiska kramper.
Därför föredrar vi nu Scalibor som vi använt i ett tiotal utan några som helst bieffekter på någon av våra hundar.
Halsbandet räcker hela fästingsäsongen. Du tar av det när hunden skall bada, vilket är rätt praktiskt.
Även om inköpspriset är högt blir totalkostnaden ändå rätt låg jämfört med andra medel.


Vitlök, örter och andra dofter
En del tycker inte att vitlöksbaserade medel, typ Hopp Off, har fungerat på deras hundar. Vitlök (färsk) har några använt med jättebra resultat.
Någon menar att man bör låta hunden gå på vitlöken året om, andra får bra effekt med någon klyfta i maten varje dag under säsongen. Hunden får några få fästingar per sommar.
Det påstås dock att vitlök (och all lök för den delen) är giftig för hund.
Vi har aldrig provat vitlök - annat än i maten till oss själva - och tror inte på någon större effekt för hundar.


Örthalsband
Örthalsband är en provad metod som några tycker ger effekt. Fästingar får de, men inte i den utsträckningen som om de inte varit behandlade.
S k ohyreshalsband eller örthalsband får säljas receptfritt.
Man märker direkt när halsbandet slutar verka. Det tar ca två till tre månader.
Halsband med eucalyptus/citron är en variant som befunnits fungera.
Örthalsbanden ska tas av när hunden badar.


Huskurer med kryddor
En huskur är en giftfri rosmarin- och vinägerlösning som sprayas på hunden före utevistelsen.
Tänk på att spraya de utsatta punkterna såsom öron och ljumskar.
Fästingarna landar på hunden, men tycks inte vilja krypa igenom pälsen och fästa i huden.
Det verkar fungera någotsånär - man kan ju komplettera med att ge hunden en vitlöksklyfta i maten både morgon och kväll!
Det finns ett shampoo som heter Groomer´s Choise och spray. Det innehåller bara örter o dyl.
Hundar som inte tycker om att bada ute kan tvättas i schampot som sitter i ganska bra.


Exspot på apoteket
De numera receptfria medlen Exspot vet. och Frontline finns på apoteket.
Exspot förebygger angrepp av fästingar, loppor och löss. Medlet stryks ut på huden i nacken. Förutsatt att hunden inte badas, varar skyddet i cirka fyra veckor.
Medlet kan användas på valpar från två veckors ålder.
Exspot kan inte användas till dräktiga tikar under första tiden. För säkerhets skull kan man undvika att använda det över huvud taget under dräktighet och digivning.
Eftersom medlet är giftigt för fiskar, ska man inte låta hunden bada i dammar och sjöar.


Frontline på apotek
Frontline innehåller fipronil. Det är den första substansen i en ny grupp av ämnen, fenylpyrazoler, som har effekt mot insekter och kvalster.
Fipronil påverkar nervsystemet hos ryggradslösa djur vilket leder till parasitens död.
Frontline verkar som en lokal effekt i hud och hårrem. Fästingar, loppor och löss som kommer i kontakt med Frontline påverkas och avdödas inom 4-48 timmar.
Frontline sprider sig till hudens och hårremmens naturliga fett och lagras i bland annat talgkörtlarna. Dessa utgör sedan en depå för substansen. Talg som innehåller Frontline utsöndras kontinuerligt och täcker det ytliga hudlagret och hårstråna.

Kolla din hund dagligen
Inga fästingmedel är hundraprocentiga så ta för vana att titta igenom hunden efter fästingar varje kväll.

Man skall dessutom alltid vara uppmärksam på förändringar i sitt djurs hälsotillstånd. En korrekt behandling som sätts in i tid kan rädda livet på din hund.

     

 

UA-32561866-1